Nyckeln till exportframgång

Våra nordiska grannländer toppar listan över länder vi exporterar mest varor och tjänster till. Här är skälen till varför vi handlar med våra grannar och tipsen du behöver för att börja exportera dit.

Sedan mit­ten av 1980-talet har expor­ten varit vik­tig för svensk eko­no­mi. Under för­ra året expor­te­ra­de Sverige totalt varor och tjäns­ter för 1 887,6 mil­jar­der kro­nor. Det är de nor­dis­ka län­der­na som top­par lis­tan över våra all­ra vik­ti­gas­te han­dels­part­ners: Norge ham­nar i topp följt av Danmark (på fem­te­plats) och Finland (på sjätteplats).

Per Anders Lorentzon är Senior Advisor på Sydsvenska Industri- och Handelskammaren med fokus på inter­na­tio­nell han­del. Han ger före­tag råd om hur de ska gå till­vä­ga för att deras utlands­af­fä­rer ska bli så bra som möjligt.

Enligt Per Anders Lorentzon hand­lar vi med våra grann­län­der för att det är tryggt och enkelt. Likheterna mel­lan län­der­na under­lät­tar helt enkelt pro­ces­sen, menar han.

– Om man vill sat­sa utom­lands är de nor­dis­ka län­der­na gans­ka natur­li­ga start­punk­ter för många före­tag. Vi har en gemen­sam kul­tur, histo­ria och ser många saker på sam­ma sätt. Därför är det van­ligt att man bör­jar där.

Men det inne­bär inte att han­deln i Norden är exakt lika­dan över­allt. För den som tän­ker bör­ja expor­te­ra till ett grann­land finns någ­ra enk­la tips om man vill vara fram­gångs­rik, enligt Per Anders Lorentzon.

Tips 1: Gör din hemläxa

Precis som vid alla for­mer av eta­ble­ring gäl­ler det att stu­de­ra mark­na­den noga. Fungerar det erbju­dan­de ni har eller behö­ver ni anpas­sa utform­ning­en på era pro­duk­ter och tjänster?

En annan vik­tig punkt är att under­sö­ka före­tags­struk­tu­ren, den kan se myc­ket oli­ka ut i oli­ka län­der och bran­scher, menar Per Anders Lorentzon.

– Ska ni inle­da han­del med and­ra län­der gäl­ler det att ni gör hem­läx­an ordent­ligt. Det går inte att tro att bara för att något fun­ge­rar i Sverige så kom­mer det att gå bra utom­lands. Ett exem­pel är detalj­han­deln som är helt annorlun­da i Danmark. Där finns många fler nischa­de affä­rer, medan vi i Sverige har fär­re, men stör­re, ked­jor.Per Anders Lorentzon

Tips 2: Handel med Danmark? Skriv tydliga avtal

De oli­ka affärskul­tu­rer­na kan vara en stor utma­ning när nya han­dels­av­tal ska upp­rät­tas. Enligt Per Anders Lorentzon är det långt ifrån ovan­ligt att svens­ka före­ta­ga­re tror att även affärskul­tu­ren i våra grann­län­der är iden­tisk med vår.

Det hän­der att svens­ka före­ta­ga­re får ett sent upp­vak­nan­de i pro­ces­sen vid affä­rer med till exem­pel Danmark. Då just på grund av att man inte kan ploc­ka upp nyan­ser­na i våra oli­ka affärskulturer.

– Danska affärs­män är skick­li­ga när det gäl­ler att göra busi­ness. Det har hänt att man har skri­vit ett avtal och att det sena­re visar sig att avta­let är mer till för­del för den dans­ka par­ten. Det är inte för att de avsikt­ligt vill luras, man har bara en annan nog­grann­het när det kom­mer till avtal. Jag tror att en del svens­kar kan vara lite nai­va och tror att det dans­ka gemy­tet även gäl­ler affärs­li­vet. Men det är inte rik­tigt så, säger Per Anders Lorentzon

Även om ni talar era respek­ti­ve språk vid en affär är det en bra idé att skri­va alla kon­trakt på eng­els­ka, eller ett annat neutralt språk. Ta ock­så hjälp av en jurist som behärs­kar de språk som talas och som kan för­tyd­li­ga vad som gäller.

Tips 3: Identifiera de administrativa fällorna – och ha ett bra försäkringsskydd

Trots lik­he­ter­na mel­lan de nor­dis­ka län­der­na är det vik­tigt att ha koll på de oli­ka admi­nist­ra­ti­va ruti­ner­na. Skattefrågor, moms, trans­port – vad gäl­ler egent­li­gen på den nya marknaden?

Enligt Per Anders Lorentzon får Sydsvenska Industri- och Handelskammaren ofta kon­kre­ta frå­gor från före­ta­ga­re som rör trans­por­ter och vem som ska ansva­ra för frakten.

I de all­ra fles­ta fall fun­ge­rar leve­ran­sen av varor pre­cis som avta­lat och ditt före­tag får betalt. Men det är trots det vik­tigt att vara för­be­redd på att någon­ting kan gå fel, menar han.

– Det är vik­tigt att i för­väg fun­de­ra på om det är säl­ja­ren eller kun­den som ska ansva­ra för varor­na under trans­por­ten om en ska­da upp­kom­mer. Ett bra för­säk­rings­skydd är A och O. Att inte få betalt för sål­da varor är ock­så en risk. Där kan ban­ker­na vara till stor hjälp, för att så lämp­li­ga betal­nings­vill­kor som möj­ligt används, säger Per Anders Lorentzon.

Lättare att handla med EU-länder

Norge, Danmark och Finland har myc­ket lag­stift­ning som är gemen­sam vil­ket gör det enkelt att hand­la i Norden. Men då Norge inte är med i EU behö­ver man vara beredd på att pro­ces­sen kan bli lite mer tidskrä­van­de och komplicerad.

– Ett EU-med­lem­skap under­lät­tar han­deln en hel del. Det behövs inga tull­de­kla­ra­tio­ner till myn­dig­he­ter­na vid var­je gräns­pas­sage. Det kos­tar både peng­ar och tid att behö­va göra det vid var­je över­gång, säger Per Anders Lorentzon.

Trots det top­par Norge lis­tan på vart vi expor­te­rar våra varor. En del av för­kla­ring­en kan lig­ga i att det ofta­re rör sig om sto­ra leve­ran­ser som expor­te­ras dit. De abso­lut van­li­gas­te export­pro­duk­ter­na till Norge är exem­pel­vis elekt­ro­nik och per­son­bi­lar, enligt SCB:s sta­tistik. Hela 70 pro­cent av den svens­ka expor­ten består för övrigt av just varor.

Dessutom spe­lar den geo­gra­fis­ka när­he­ten ock­så en stor roll. Då Sverige är ett avlångt land ten­de­rar före­tag att väl­ja det grann­land som lig­ger geo­gra­fiskt närmst och som man bäst kän­ner till.

– Våra kol­le­gor uppe i Karlstad får väl­digt myc­ket frå­gor som rör Norge medan vi här i syd fram­förallt får frå­gor om Danmark. Så geo­gra­fin spe­lar en stor roll i ens val. För skåns­ka före­tag blir Danmark natur­ligt, medan man i Stockholm kanske väl­jer Finland istäl­let, säger Per Anders Lorentzon.

Midroc Business Center är personuppgiftsansvarig för behandlingen av dina personuppgifter. Dina uppgifter kommer att behandlas enligt vår integritets- och cookiepolicy.