Skip to content

På denna webbplats använder vi cookies. Om du fortsätter använda webbplatsen innebär det att du accepterar att cookies används i enlighet med vår integritets- och cookiepolicy.

Sex trender: Så utvecklas vår handel med utlandet

Hur ska du som företagare i Sverige tänka kring och planera handel med utlandet? Enligt Anna Stellinger, generaldirektör på Kommerskollegium, håller den handelspolitiska kartan på att ritas om. Kommerskollegium identifierar sex starka trender i den globala handeln – så här påverkar de utrikesaffärerna.

Enligt Anna StellingerKommerskollegium, Sveriges myn­dig­het för utri­kes­han­del, är den förs­ta tyd­li­ga tren­den inom vår han­del med utlan­det den ökan­de pro­tek­tio­nis­men – trots löf­ten om mot­sat­sen.

– Vi läser det ibland i tid­ning­ar, vi ser det i Vita huset. Det pra­tas om murar i väst och fri­han­del i öst. G20-län­der­na beslu­ta­de redan 2008 att inte infö­ra någ­ra nya han­dels­hin­der, men vad hän­de? De pro­tek­tio­nis­tis­ka åtgär­der­na har ökat. Vi har inte hål­lit vårt löf­te.

Vad är det då för typ av pro­tek­tio­nism det rör sig om? På 30-talet hand­la­de det om mer syn­li­ga saker, som tul­lar och import­skat­ter. Nuförtiden är det klu­ri­ga­re, menar Anna Stellinger.

– I dag hand­lar det om ett slags han­dels­hin­der som är svå­ra­re att iden­ti­fi­e­ra. “Investera gär­na – men med en lokal part­ner”, säger man. “Ni kan gär­na ha data här – men på våra serv­rar.” Vi är till­ba­ka i en situ­a­tion där det ställs krav och sätts upp hin­der.

 

Handeln med utlandet mattas av – svenska företag påverkas

Den and­ra tren­den Kommerskollegium ser är en inbroms­ning av den glo­ba­la han­deln. För förs­ta gång­en sedan mit­ten på 50-talet mat­tas världs­han­deln av.

– Europa har svårt att få till en ordent­lig till­växt. Investeringstakten går ner och de glo­ba­la vär­de­ked­jor­na för­sva­gas eller för­kor­tas. Det kan bero på auto­ma­ti­se­ring, på dyra­re arbets­kraft eller på ökad pro­tek­tio­nism. Vi vet inte hur länge det kom­mer att vara, eftersom det bland annat beror på det osäk­ra läget både glo­balt och i enskil­da län­der, säger Anna Stellinger.

Detta får effekt även för svens­ka före­tag, menar hon.

– Sverige är ett litet, han­dels­be­ro­en­de land. Vi mås­te hand­la med omvärl­den och är direkt bero­en­de av att göra det. Många före­tag har sina vik­ti­gas­te han­dels­part­ners och kon­su­men­ter i USA och Storbritannien, och med Brexit och pro­tek­tio­nis­tis­ka ten­den­ser på and­ra sidan Atlanten är det klart att vi påver­kas, säger Anna Stellinger.

 

Framtidens handelssystem en “spaghetti bowl”

Den tred­je tren­den Kommerskollegium iden­ti­fi­e­rar rör de många fri­han­dels­av­tal som för­hand­las just nu, och som kom­mer att spe­la stor roll för den fort­sat­ta utveck­ling­en av glo­bal import och export.

– Vårt glo­ba­la han­dels­sy­stem eta­ble­ra­des efter and­ra världs­kri­get. Världshandelsorganisationen WTO är vår garant för öpp­na och kla­ra reg­ler som ska gäl­la över­allt – i Kina, England, USA och Uruguay. Det så kal­la­de mul­ti­la­te­ra­la han­dels­sy­ste­met med WTO i cent­rum är enklast för alla, sam­ma reg­ler gäl­ler för alla.  Men WTO som orga­ni­sa­tion står och tram­par vat­ten, bland annat eftersom alla beslut mås­te fat­tas enhäl­ligt. Och hur lätt är det för drygt 160 län­der att kom­ma över­ens?

Däremot för­hand­lar EU just nu om en stor mängd fri­han­dels­av­tal på fle­ra oli­ka kon­ti­nen­ter som kan göra han­deln med and­ra län­der enkla­re.

– För att ta ett kon­kret exem­pel: Tack vare CETA-avta­let mel­lan EU och Kanada kom­mer svens­ka före­tag att kun­na kon­kur­re­ra på all­var med Norge, som länge haft bätt­re avtal med just Kanada, till exem­pel för han­del med ylleun­der­klä­der, säger Anna Stellinger.

– EU för­hand­lar om säkert 15 nya fri­han­dels­av­tal just nu, del­vis tack vare Donald Trump som drar sig ur vis­sa fri­han­dels­av­tal. Då blir EU mer pri­o­ri­te­rat av and­ra län­der. Det här lapp­täc­ket av hund­ra­tals fri­han­dels­av­tal värl­den över kal­las ibland “spaghet­ti bowl”. Det är helt klart krång­li­ga­re med alla avtal med oli­ka inne­håll, än när WTO kom­mer över­ens om reg­ler som gäl­ler lika­dant över­allt.

 

Brexit – att rekonstruera ett ägg ur en omelett

Den fjär­de tren­den är dis­kus­sio­nen om vägen runt Brexit, där grund­bul­ten i det Brexituppdrag som Kommerskollegium fick av rege­ring­en är hur Sveriges han­del med Storbritannien kan tän­kas ske i fram­ti­den.

Samhällsdebatten om Brexit ten­de­rar att väc­ka star­ka käns­lor, påpe­kar Anna Stellinger.

– Frågan om Brexit hand­lar egent­li­gen om hur man vri­der till­ba­ka tiden till hur det var innan Storbritannien blev en del av EU. Någon uttryck­te det som att Brexit är som att för­sö­ka rekon­stru­e­ra ett ägg ur en ome­lett.

Eftersom Storbritannien varit en del av EU i 40 år och sak­nar egna fri­han­dels­av­tal har de hel­ler inte till­räck­ligt många för­hand­la­re eller exper­ter med han­dels­kom­pe­tens, utan för­sö­ker anli­ta exper­ter från omvärl­den. Man ham­nar utan­för EU:s gräns, vil­ket bety­der att det kom­mer att bli ett admi­nist­ra­tivt strul för svens­ka före­tag att hand­la med Storbritannien från dag ett, för­kla­rar Stellinger.

– De vil­le bli av med byrå­kra­tin. I stäl­let kom­mer de att se en enorm ökning av pap­per, intyg och for­ma­li­te­ter.

 

EU utmanas inifrån och utifrån med världshandeln

Anna Stellinger beskri­ver EU som en sorts för­hand­lings­or­ga­ni­sa­tion – vil­ket leder hen­ne in på den fem­te tren­den Kommerskollegium ser:

– EU kan ses som ett ide­al­mål vi ald­rig kom­mer att nå, men vi har hel­ler ing­en mer inte­gre­rad fri­han­dels­zon i värl­den som fun­ge­rar så väl som EU ändå gör. Den fem­te tren­den hand­lar om att EU kom­mer utma­nas, ini­från och ut.

Flera av utma­ning­ar­na kän­ner vi till, menar hon, och beskri­ver hur EU redan har gått ige­nom en finan­s­kris, en eurokris och en för­tro­en­de­kris.

– Flyktingfrågan är en kris för EU eftersom vi inte kom­mer över­ens, men det är ock­så en vär­de­rings­kris. Men mitt i des­sa kri­ser har vi sett att EU-stö­det i Sverige har ökat efter Brexit.

– Vissa trod­de på en domi­no­ef­fekt, men fick se Brexitbrickan fal­la och mis­sa alla and­ra bric­kor. Det blev ing­en domi­no­ef­fekt. I stäl­let har utträ­det visat vär­det av en inre mark­nad.

 

Handeln med utlandet ett sätt att uppnå hållbarhet

Hur myc­ket kan då den glo­ba­la han­deln lösa? Den sjät­te tren­den Kommerskollegium iden­ti­fi­e­rar hand­lar om att han­deln blir en väg till håll­bar­het. I stäl­let för att se han­del och håll­bar­het som två skil­da områ­den ska han­deln i sig bidra till att ska­pa håll­bar­het.

– Agenda 2030 är FN:s nya agen­da som de all­ra fles­ta län­der skri­vit på. Den säger svart på vitt att ing­et av de 17 målen vi satt upp i Agendan kan upp­nås utan han­del. Men hur myc­ket kan han­deln lösa? Ska han­deln lösa kor­rup­tion, byg­ga sko­lor och stär­ka jäm­ställd­het?

Trots Brexit och ökan­de pro­tek­tio­nism menar Anna Stellinger ändå att före­ta­gen fort­sät­ter att inno­ve­ra, hand­la och inve­ste­ra, vil­ket är helt avgö­ran­de för det fram­ti­da han­dels­kli­ma­tet.

– Vi har en enorm inno­va­tions­kraft, del­nings­e­ko­no­mi och nya affärsmo­del­ler. Vissa delar är inte helt opro­ble­ma­tis­ka. Vi behö­ver lag­stif­ta, men inte hori­son­tellt som en våt filt eller en hav­re­gryns­gröt, så att vi dödar inno­va­tions­kraf­ten, vil­jan eller möj­lig­he­ter­na, säger hon.

Enligt Anna Stellinger har EU mer än någon­sin att göra – ing­en vet exakt hur kom­man­de kri­ser ska lösas.

– Men att EU kom­mer att behö­vas är jag över­ty­gad om. EU kom­mer att gå stärkt ut den här kri­sen, säger Anna Stellinger.

 

 

Midroc Business Center är personuppgiftsansvarig för behandlingen av dina personuppgifter. Dina uppgifter kommer att behandlas enligt vår integritets- och cookiepolicy.

libero tristique quis, ultricies consectetur Donec Praesent mattis porta. quis Nullam lectus

Pin It on Pinterest