Digitalisering är på allas läppar. Vi påverkas i allt högre grad, både fysiskt och psykiskt, av en teknik som driver samhällsutvecklingen på alla plan. Vi har pratat med Magnus Meyer, VD på WSP Sverige, för att få lite insikt i hur digitalisering påverkar våra liv och vårt samhälle.
Det digitala samhället omringar oss – dygnet runt och i princip överallt.
Internetuppkoppling, datorer och smartphones är en del av vår vardag, både privat och professionellt, vilket gör att vi alla kan relatera till den digitala tekniken. Vad många av oss kanske inte tänker på är hur tekniken utvecklas.
På ett nästan smygande sätt ändras infrastrukturen runt oss. ”The Internet of Things” är mitt ibland oss.
Fram till ganska nyligen var det enda sättet att ta reda på när bussen går att ringa kundtjänsten från en, i väggen, inkopplad telefon. Eller uppsöka busskuren för att nagelfara tidtabellen. Sedan revolutionerades bussåkarnas vardag genom att skyltar i realtid visade när nästa buss skulle anlända.
Vi ifrågasätter nu varför pengar ska läggas på att montera dyra displaylösningar i varje busskur när snart sagt alla äger en smartphone med en kollektivtrafiksapp som även den i realtid visar när nästa buss kommer. Du är alltså egentligen direkt uppkopplad mot bussen.
Det är ett exempel som åskådliggör hur både vardagen och samhällsstrukturen påverkats av den digitala tekniken. Exemplet kommer från Magnus Meyer, VD på konsultföretaget WSP.
Ytterligare ett trivialt, men konkret, exempel är parkeringsautomater. Tidigare matade vi automaterna med mynt eller använde helt enkelt våra kort. Med en smartphone i handen, går denna lika bra att använda för att betala parkeringsavgiften. Digitalt och uppkopplat.
WSP:s verksamhet påverkas i allra högsta grad av ”Big Data” och ”The Internet of Things”.
– Tekniken är numera så billig och tillgänglig att vi i princip kan montera sensorer för att kontrollera snart sagt allting i vår omvärld, i byggnader, längs vägar, luftkvalitet, pollenhalt och så vidare, berättar Magnus Meyer.
– Det handlar om enorma mängder data som vi bereds tillgång till och kan använda oss av för att bygga tredimensionella modeller, vilka vi sedan levererar till samhället och dess beslutsfattare.
Prisnivån på digital teknik har gjort att vi kan koppla upp allting. Allt från att kontrollera ljussättning i hemmet, styra robotgräsklipparen, dammsugaren, ljudanläggningen och kaffebryggaren till att kolla innehållet i kylskåpet.
Just kylskåpet är ett konkret exempel på en tjugo år gammal teknik som kunde berätta att mjölken snart är slut, men som inte slog igenom eftersom konsumenten och övriga strukturer inte hängde med på hur vi skulle hantera den informationen. Nu är det fullt möjligt att låta kylen tala om för matbutiken att en viss vara saknas, varpå leverans skulle kunna ske per automatik.
– Den digitala teknikens stora problem ur ett samhällsbyggande perspektiv är just omfattningen. Vi måste ifrågasätta gränssnitten och nyttan. Den stora utmaningen i framtiden för digital teknik, Big Data och alla de prylar och funktioner som finns tillgängliga är att förädla flödet av information, fortsätter Magnus Meyer.
– Vi måste förfina användarnyttan så att korrekt information når mottagaren i rätt tid och i rätt sammanhang. Först då kan vi på allvar dra full nytta av den.
En väldigt tydlig struktur som sett stor förändring under det senaste decenniets digitaliseringsvåg är våra arbetsplatser. På gott och ont är vi nåbara oavsett var vi befinner oss. Den gamla arbetstiden 8–5 löses i allt högre grad upp. Vi behöver inte längre en fast och fysisk plats för att utföra våra arbeten, varför aktivitetsbaserade arbetsplatser kommit att bli allt mer populära – och kanske också nödvändiga.
Kontorets roll blir framöver mer av en plats för social samvaro, för att stämma av projekt, för att brainstorma med kollegor. Faran i denna utveckling är att gränsen mellan arbete och fritid suddas ut, vilket ställer krav på att att kunna sätta gränser.
Med all information tillgänglig för alla hela tiden får jämställdhet och demokrati stort genomslag. I frågor där vi tidigare haft begränsad insikt, såsom exempelvis stadsplanering, har vi nu tillgång till information i form av planer, modeller och ritningar i exempelvis våra mobiler. Det leder till att vi nu kan tycka till om dessa och direkt påverka beslutsfattare. Det är ett exempel på när digitalisering, ”Big Data” och ”The Internet of Things” kan skapa en positiv skillnad.
Missa inte nästa artikel!
Prenumerera på Magasinet från World Trade Center Malmö Lund Helsingborg för inspiration, användbar kunskap och praktiska råd och tips för dig som driver företag – rakt ned i inkorgen. Missa inget: Fyll i din epostadress nu!
Midroc Business Center är personuppgiftsansvarig för behandlingen av dina personuppgifter. Dina uppgifter kommer att behandlas enligt vår integritets- och cookiepolicy.